5:8  

Bilden visar en skärmdump från Garmins navigator, men vad ser vi egentligen?

1. Den breda violetta linjen, vad visar den?
2. Sväng 3 i violetta linjen, vad betyder det?
3. Hur långt ifrån rutten befinner sig båten?
4. Vilken fart gör vi över grund, Fög?
5. Vad är vår fart enligt loggen?
6. Vad kan det bero på att värdena i d) och e) ovan skiljer sig åt?
7. Framför båtsymbolen ser vi två vektorer. Den vänstra är svart, den högra är blå. Vad visar dessa två vektorer?
8. Varför skiljer sig värdena åt i fråga g) ovan?
9. Om båten hade följt rutten och befunnit sig på violetta linjen, hur stor skulle då nästa gir vara och åt vilket håll?
10. Bakom båtsymbolen finns det svartvita streck. Vad visar de?

5:8 Svar

1. Vår utlagda rutt.
2. Visar den tredje giren utmed vår rutt.
3. 164 meter åt höger (R = right) om rutten.
4. Anges som GPS-fart 4,84 knop.
5. Loggen visar 4,57 knop, vår fart genom vattnet.
6. Det kan vara en svag medström eller så är loggen, Fgv, inte riktigt rätt kalibrerad.
7. Den svarta till vänster är en förlängning av långskeppslinjen på båten och visar vår stävade kurs, kurs från kompassen, 303° inklusive missvisningen M. 
   Den högra blå visar GPS-kurs, Kurs över grund, Kög 317° inklusive missvisning M.
8. Båten har en avdrift på 14° åt styrbord på grund av vind eller ström.
9. 44° åt styrbord. Anges som ”Nästa sväng 44° s.” längst ned till höger i bilden.
10. Båtens historiska färdspår.

5:2 c) Svar

Om man styr på en tänkt linje mot till exempel en fyr och har ett riktmärke akterut, kanske en farledsboj eller mindre ö/kobbe, kan man säga att dessa två objekt bildar en tänkt förbindelselinje mellan sig. Om båten driver från den tänkta linjen styr du slarvigt, har en avdrift på grund av vind eller att vattenmassan förflyttar sig på grund av ström.

5:2 c)

Vad är en förbindelselinje?

5:14 b)

När du pejlar med en kompass är det Bm, bäring missvisning, som vi avläser på kompassen. Missvisning finns alltid i kompassen i svenska farvatten. Bm rättas till B på precis samma sätt som Km rättas till K. Exempel: Avläst Bm 125° + missvisning 7° = B 132° som läggs ut i sjökortet. OBS, rätta bara när Bm anges, inte om det står B i frågan.

Du pejlar Hätteberget i bäring Bm 349° och Stora Pölsan i bäring Bm 136°. Missvisning + 4°. Ange latitud och longitud för platsen.

Fyren Stora Pölsan till höger. Till vänster skymtar Lilla Pölsan.  

5:14 b) Svar

Lat N 57° 48, 50´ Long E 011° 28, 40´. Hätteberget Bm 349° rättas + 4° missvisning till = B 353° och Stora Pölsan Bm 136° + missvisning 4° = B 140°. Det är respektive B som läggs ut i kortet.

5:9 Sjökortsuppgifter 616/6163 till och med 5:13. Fråga 5:14 sjökortsuppgifter 931/9313.

Du går i farleden på Mysingen på kurs 040° och ser monumentet Älvsnabben i riktning babord 030°. Samtidigt har du Svartklippan rätt ut om babord. Var är du?

5:13 Svar

a) Alldeles norr om nordpricken Nygrund. Örngrund Bm 287° rättas för missvisning + 7° = B 294° och Östra Röko Bm 007° + missvisning 7° = B 014°.

b) 240°, det gäller att gå fri Håkans grund. Genböte rättas Bm 261° + missvisning 7° = B 268°. Stora Lökholmen Bm 123° + missvisning 7° = B 130°.

5:13

När du pejlar med en kompass är det Bm, bäring missvisning, som vi avläser på kompassen. Missvisning finns alltid i kompassen i svenska farvatten. Bm rättas till B på precis samma sätt som Km rättas till K. Exempel: Avläst Bm 125° + missvisning 7° = B 132° som läggs ut i sjökortet.

a) Du pejlar fyren Örngrund i Bm 287° och fyren Östra Röko i Bm 007°. Missvisning 7°. Var befinner du dig?

b) Du befinner dig ute på Jungfrufjärden och skall försöka hitta ner till sundet vid Ornö huvud (svårt att urskilja öppningen). Du får ett säkert läge genom att pejla fyren Genböte i bäring magnetisk, Bm 261° och Stora Lökholmens fasta sjömärke i bäring Bm 123°. Missvisning ostlig + 7°. Vilken rättvisande kurs sätter du för att säkert hitta mynningen till Kymmendö sund?

10 E:1-7

1. Vad ingår i en välutrustad förbandslåda? Någon har fått hett vatten från knäet och ned över foten. En annan person tas om hand som är ordentligt nedkyld. Vad gör du?

→ Sid 200 - 202.

2. Vad gör man vid man över bord?

→ Sid 94 - 96.

3. Sjukvårdens A, B och C - vad innebär det? C betyder inte längre chock.

→ Sid 200 - 202.

4. Kan du göra en pålstek, dubbelt halvslag, dubbelt halvslag om egen part och en skotstek? Hur lång ankarlina bör du minst ha vid ankring på svaj? Hur förtöjer du långsides?

→ Sid 119- 123.

5. Får man tömma toalettens septiktank i vattnet?

→ Sid 112. Nej. Det ska ske på särskilda tömningsstationer.

6. Hur kan vi få väderinformation? Vad är skillnaden mellan sjö- och landbris? Hur mycket blåser det om det är styv kuling?

→ Sid 71 och 74.

7. Det blir en blåsig dag med sjögång över öppet hav. Hur förbereder du dig?  

→ Svar: Stanna helst där du är, annars förbered lagad mat tex pasta, varm dryck och klä dig varmt och skyddat mot regn och stänk. Sjöstuva och surra tex jollen ordentligt på däck. Inga lösa föremål i båten. Underrätta anhöriga om dina färdplaner. Läs gärna kapitel 7.

10 D:1-6

1. Du överraskas av dimma. Vad gör du då? Vad är en radarreflektor och hur markeras det i ett sjökort?

→ Sid 75 ff och sjökortsbilden sid 78 . Bäst är att söka skydd och ankra och vänta tills dimman lättat.  Symbol radarreflektor sid 24 högra spalten och radarreflektor på bild sid  196.

2. Hur larmas sjöräddningen med mobiltelefon och VHF?

→ Sid 97, ring 112 och begär sjöräddning. Med VHF på kanal 16 och muntlig Mayday-anrop.

3. Vad bör du ha med för säkerhetsutrustning utöver flytvästar till alla ombord? Varför ska man inte ha en uppblåsbar räddningsväst under en jacka eller tröja?

→ Sid 88f. Under jacka kan uppblåsningen hämmas och det gör ont i bröstet av trycket från räddningsvästen.

4. Vad gör du innan bensinmotorn startas och hur läckagetestar man ett gasolsystem? Ange några viktiga reservdelar till motorn.

→ Kör motorrumsfläkten i minst tre minuter och vädrar på så sätt ut eventuella bensinångor. Sid 81 ff. Med såpvatten som penslas över rörskarvar kan gasolsystem läckagetestas. Reservdelar: Bränslefilter, impeller, kilrem (generatorrem).

5. Vad är den troligaste orsaken till att en motor stannar?

→ Sid 134, igensatta bränslefilter eller slut på bränsle.

6. Viktigt att kunna om brandsläckare, storlek, hur fort man tömmer den och vad A, B och C står för.
Annan släckutrustning, ge exempel.

→ Sid 81 - 84. En två-kilos brandsläckare töms på cirka 8 sekunder. 

10 C:1-6

1. Påverkar en rostfri termos, en radio eller en passare av mässing din kompass?

→ Sid 41 om deviation. Allt magnetiskt kan påverka kompassen. Radion gör det, har bland annat en högtalare.

 2. Vad är en av de väsentliga skillnaderna mellan Sjöfartsverkets nytryckta sjökort och de digitala som finns i navigatorer? Vad visar navigatorn för kurs och fart? Är det någon skillnad mot båtens kompass och logg?

→ Sid 16ff.

3. Man måste kunna ta ut positioner i latitud och longitud och kompasskurser i sjökortet. Rätta även för missvisning.

→ Se kapitel 2 och sid 40 - 43.

4. Man måste kunna mäta avstånd, räkna ut vilken fart eller hur lång tid det tar att åka en sträcka.
OBS: Miniräknare får inte användas på Förarintygsprov.

→ Sid 30ff.

5. Bestämma din position genom enslinjer och eller krysspejlingar.

→ Se kapitel 5.

6. Det blåser, du har vinden in från ena sidan. Hur korrigerar du din kurs för avdrift?

→ Sid 65. Styr upp, kanske 10 till 15 grader, mot vinden.