Kustskepparen kapitel 12, Rätt kurs med kompass

Långseglarknop

 

Rättvisande kurs K, missvisning m och magnetisk kurs Km, deviation d och kompasskurs
Kk måste man kunna räkna på både framlänges och baklänges. Det är viktigt att du
kan göra en deviationskontroll på en magnetkompass i en enslinje. Repetera gärna
kapitel 3 i Fritidsskepparen.

Deviationstabell till övningsfrågorna kan du skriva ut här.
Missvisningen är i ständig rörelse. Om du vill se aktuell missvisning på din hemort eller
på något annat ställe, skriv in positionen *Klicka vidare*

Vill du göra en egen deviationstabell för din magnetkompass med hjälp av navigator? Här finns Fritidsskepparens kompassdeviering som är fri att använda.

 

 

16:8

Skärmdump från en navigator.  Förklara vad siffrorna 1 - 23 betyder. Båtsymbolen är mellan punkt 19 och 22.

 

16:8 Svar

Tolkning navigator

 

  1. Vår fart i knop över grund, vår verkliga fart. Från satellit.
  2. Vår verkliga kurs över grund i förhållande till geografiska nord, T för True course, vår verkliga förflyttning över sjöbotten. Från satellit.
  3. Vår fart i knop genom vattenmassan. Fart från loggen.
  4. Vår stävade kurs i förhållande till geografiska nord. T för True course, rättad för missvisning. Kurs från elektronisk kompass.
  5. Aktuellt djup i meter. Ekolodet är kalibrerat för djupmätning från vattenytan.
  6. Aktuell tid, UTC +2 för svensk sommartid.
  7. Vattentemperatur i Celsius.
  8. Position i latitud och longitud.
  9. Antal sjömil som är kvar till vår natthamn.
  10. Den tid vi kommer till natthamnen om vi håller samma fart som just nu.
  11. Vår ruttlinje är den breda lila till höger i bild. Vi ligger 3.21 sjömil vänster om den, L för Left. Kallas ibland för XTE, Xcross Track Error.
  12. Visar vår bäring till nästa girpunkt i rutten i förhållande till geografiska nord. T för True Course.
  13. Avstånd i sjömil till nästa girpunkt.
  14. Beräknad tid till nästa girpunkt om vi håller samma fart i knop som just nu.
  15. Vår fart mot nästa girpunkt, Velocity Made Good
  16. Vid nästa girpunkt ska vi gira 9 grader åt babord, P för Port, om vi följer rutten till höger (nr. 23).
  17. Blå linje, vektor som visar vår planerade verkliga förflyttning. Information med hjälp av satellit.
  18. Svart linje, vår planerade stävade kurs, en förlängning av långskeppslinjen. Information från elektronisk kompass. Skillnaden mellan vektorerna ger en uppfattning av avdrift och ström.
  19. Pilen pekar hur vi bäst styr för att komma åter till ruttlinjen (nummer 23).
  20. Sjökortsbildens skala. 0,5 sjömil långt är svarta sträcket.
  21. Svarta pilen pekar åt norr.
  22. Svarta streck bakom båten visar vårt spår.
  23. Vår ruttlinje som vi inte kunde följa på grund av en kombination av vindriktning, avdrift och ström.

14:7 Svar

I bäring 112°, avstånd cirka 11 sjömil från Ursholmen. Formeln är: 2,08 (√h +√ H) h = ögats höjd över havet, H = fyrljusets höjd . Din horisontlinje är 1,41 sjömil bort (roten ur 2 meters ögonhöjd), Ramskärs fyrsljus horisontlinje är roten ur 19 meter = 4,36 sjömil,  således ditt avstånd till Ramskärs fyr är 2,08 x (4,36 + 1,41)= 12 sjömil.


Som du säkert noterat fungerar inte denna uppgift i verkligheten eftersom Ramskärs fyr bara syns i 8 sjömil. Se den som ett övningsexempel.

15:9

 

a) Du seglar utmed norra Danmarks östra kust. Närmare kusten ser du en streckad
linje som följer kusten.

Vad betyder den? Se bilden och jämför med ditt sjökort 93 (från 2020). 

b) Svarta pilen pekar på ett område. Vad betyder området?

15:9 Svar

a) Gräns för bottengarnspålar. Se förklaring i textruta i sjökortet på danskt fastland.

b) Ej sjömätt område med oren botten. Vrakrester etc. kan finnas där.

15:8 

a) Du är på väg mot Oslo och närmar dig det stora trafiksepareringsområdet,
TSS, i Oslofjorden. Vad gäller när du kommer dit med din fritidsbåt?
OBS, Detta TSS-område finns inte i nya sjökortet från 2020, men frågan kan
ändå lösas.

b) Sjökortsbilden ovan visar heldragna pilar i trafiksepareringsområdet. 
Ibland förekommer streckade pilar. Vad är skillnaden? 

15:8 Svar

a) Håll dig helst utanför området och gå i Kusttrafikzonen på styrbords sida.
Om du går i TSS-området och är under 20 meter lång ska du väja för alla fartyg.
Det gäller även om du seglar. Om du måste korsa området ska det ske vinkelrätt
och så snabbt som möjligt. Läs mera på sid 182 i Fritidsskepparen.

b) Heldragna pilar anger fastställd färdriktning. Streckade pilar anger rekommenderad färdriktning.

Kustskepparen kapitel 13, Mörkernavigering

Långseglarknop

Praktikpass och öva fyrkaraktärer med blinkfyren

Vi rekommenderar att du gör ett praktikpass i mörkernavigering. Att med ord och bild beskriva hur det är att navigera i mörker är svårt. Ett praktikpass är en upplevelse, nästan
lite lustfyllt. Ett deltagande skrivs in i NFB:s intygsbok, men är inte något krav för Kustskepparintyget. Läs mera på sidan om Båtpraktik.

 

Här kan du öva mörkernavigering med hjälp av blinkande fyrar. Välj bland ett
flertal olika karaktärer.

 


Komplettering

Vid några angöringsfyrar, som till exempel Grundkallen, i mitten längst i norr i
sjökort 61, står det bland annat: 32 m 9-6M.

Det betyder att fyrljuset sitter på 32 meters höjd över medelvattenytan och att det vita ljuset syns på nominellt 9 sjömils avstånd. Det gröna syns nominellt 6 sjömil och det röda mellan 6 till 9 sjömil. Andra exempel är fyrarna Svartklubben, Tjärven, Almagrundet, Gunnarstenarna och Landsort i sjökort 61. Överst i sjökort 93 finns några fyrar redovisade på samma sätt utmed norska kusten.

Kustskepparen kapitel 17, Olycksfall ombord

Långseglarknop

 

Kapitlet Olycksfall ombord är skrivet utifrån nivå 1 som behandlar A, B och C som första hjälpen enligt Röda Korsets arbetsmodell. Utöver det beskrivs hypotermi, vad man gör
med en person som är nära att drunkna och åksjuka.
Nivå 2, som handlar om Hjärt-lungräddning och akut hjärtstopp, tillhör inte kurskrav för Kustskepparkursen.

Artikeln "Vi gjorde alla fel" handlar om sjösjuka och den finns på DagensBåtliv.se.

16:7 Svar

a) Navtex Mottagare som ger väder- och navigationsinformation.
b) EPRIB: Nödsändare som larmar via satellit till larmcentraler typ RCC.
c) SART: Lokaliseringssändare (transponder) som sänder på samma frekvens
som en radar. Tolv punkter i rad anger var den nödställde befinner sig.
d) AIS: Automatic Identification System. Visar var andra fartyg befinner sig, anger deras kurs, fart med mera.
e) AIS SART: Nödsändare inom AIS-bandet.
f) SRC: Short Range Certificate, så kallat VHF-certifikat.
g) GMDSS: Samlingsnamnet för olika komponenter av utrustning som ingår i ett nödsystem för att hjälpa nödställda till sjöss, exempelvis VHF, EPIRB, SART, Navtex och satellitsystemet Inmarsat.
h) GNSS: Global Navigation Satellite System, samlingsnamnet för olika satellitsystem.
i) Radar: Navigationsinstrument för säkrare navigering i nedsatt sikt. Sänder radiovågor som reflekteras mot föremål och när de kommer tillbaka avbildas ekot på en radarskärm.
j) AIS SRM: PAN-PAN brådskande meddelande som sänds via AIS. Ej att förväxla med Mayday.
k) VHF: Very High Frequency, fartygsradio. Kanal 16 är anrops- och nödkanal.
l) DSC: Digital Selective Call. Digitalt nödanropssystem i en VHF som sänder nödmeddelande, distress alert.
m) Galileo: Europeiskt satellitsystem för positionering.
n) Inmarsat: Satellitsystem för kommunikation.
o) EGNOS: Ett stödsystem för GPS med geostationära satelliter och markbaserade antenner för exaktare position. Se sid 185.