Tryckfelsnisse rättar och ändringar läggs till.
Från 1 januari 2021 finns nya övningssjökort. De nya sjökorten, med år 2020 (årtalet står i nedre vänstra hörnet), är i något mindre format vilket gör att vissa övningsuppgifter i äldre böcker inte går att lösa. Gäller främst böcker märkta 2019 och tidigare. Se nedan vid årgång 2019.
Fjärde upplagan, femte tryckningen 2020.
| Sid | Placering | Text |
| 49 | Fig 4:9 |
Ljuskaraktären på Transportstyrelsens bild är felaktigt ritad i
|
| 268 | Facit
|
2:6 B Ska vara: Fasta sjömärket på Kaskär. 2:6 C Komplettering facit: Ostprick. I de nya övningssjökorten |
Fjärde upplagan, fjärde tryckningen 2019.
| Sid | Placering | Text |
|---|---|---|
|
Nytt övningssjökort |
Följande frågor går ett att lösa i nya övningssjökortet: |
|
| 180 | vänstra spalten |
Under rubriken "Räkna ut strömmens kurs och fart", andra |
| 235 | högra spalten |
2:a stycket under "Närmare om tillsyn (TSFS 2018:27)." Ska vara: |
I fjärde upplagan, tredje tryckningen, står det på omslagets nedre högra hörn: "Med nya regler från NFB, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen 2018. Inklusive övningsuppgifter."
| Sid | Placering | Text |
|---|---|---|
| 79 | Fig 6:7 | Väderkortet trycks inte längre. |
| 277 | Facit 14:2 | Rätta Bm 199° m +7° B 206° |
Fjärde upplagan andra tryckningen (se första bladets insida). I nedre högra hörnet på omslaget står det:
"Med de nya reglerna från NFB 2017. Inklusive övningsuppgifter."
Regeringen beslöt att från 1 februari 2018 ska gränsen för skepp ändras från 12 x 4 meter till längre än 24 meter. Fartyg 24 meter eller kortare kallas båt. Det beslöts också att fritidsbåtar 15 meter eller längre ska registreras i Transportstyrelsens fartygsregister. Kravet på särskiljande namn har slopats. Förändringen berör inte kravet för Kustskepparintyg. Kustskepparintyg krävs om fartyget är minst 12 meter långt och minst 4 meter brett.
Nedan finns justeringar med sidhänvisningar. Här finns en artikel om förandringen *Klicka vidare*
| Sida | Placering | Text |
| 146 | överst |
Är fartyget ett skepp (över 24 meter) ska det..... Ny andra mening: Båtar 15 meter och längre ska också vara Sista meningen: Den som är medlem i SXK kan få ett |
| 148 | Fråga 11:1 | Du är skeppare ombord på en fritidsbåt som är..... |
| 233 | Hö spalt 3:e raden | Skepp är fartyg som är längre än 24 meter oräknat..... |
| 234 | Vä spalt slutet 1:a stycket |
Namn behöver inte längre vara unika namn. Hö sista stycket Avregistrering. Meningen ska börja: |
| 234 | Hö 2 stycket | Obligatorisk registrering. Registrering är obligatorisk för svenska fartyg som är 15 meter eller längre. |
| 237 | Vä 1:a stycket rad 7 |
För att föra en fritidsbåt, ett nöjesfartyg av.... |
| 237 | Vä 2:a stycket rad 4 |
sin båt under 15 meters längd för transport av gods..... |
| 246 | Fråga B 2:4 |
Du förvärvar en registrerad fritidsbåt..... |
| 274 | Facit 11:1 |
stryk: "som också är ett fartyg" |
| 277 | Facit 14:2 | Rätta Bm 199° m +7° B 206° |
| 281 | Facit B 2:1 |
Skepp = Fartyg med längd över 24 meter. Båt = Fartyg med |
| 282 | Facit B 2:3 |
Ändra början till: Alla båtar som är 15 meter eller längre och |
| 282 | Facit B 2:4a) |
Stryk hela parentesen. |
Har du äldre upplaga rekommenderas att köpa en ny bok. Det sker ständiga förändringar och äldre böcker rättas inte längre.
Nedan kommer nyheter och eventuella rättelser att anges.
Uppdaterad 2021-02-11
Första upplagan, 3:e tryckningen. Inga kända rättelser noterade.
Första upplagan, 2:a tryckningen.
På sid 49, högra spalten överst under B står det i slutet av stycket om acceleration. Det blev lite knapphändigt. Det finns ett rättsfall där en båt kört med stäven i högt läge under fartökning och kolliderat med en annan båt. Rätten ansåg att förare och navigatör brustit i utkik och att radar skulle ha använts. ”Alla tillgängliga medel” inkluderar även radar för att undvika kollision. De dömdes till böter. Stockholms Tingsrätts dom B 9406-08.
| Sidan | Placering | Text |
|---|---|---|
15:9
a) Du seglar utmed norra Danmarks östra kust. Närmare kusten ser du en streckad
linje som följer kusten.
Vad betyder den? Se bilden och jämför med ditt sjökort 93 (från 2020).
b) Svarta pilen pekar på ett område. Vad betyder området?
15:9 Svar
a) Gräns för bottengarnspålar. Se förklaring i textruta i sjökortet på danskt fastland.
b) Ej sjömätt område med oren botten. Vrakrester etc. kan finnas där.
15:8
a) Du är på väg mot Oslo och närmar dig det stora trafiksepareringsområdet,
TSS, i Oslofjorden. Vad gäller när du kommer dit med din fritidsbåt?
OBS, Detta TSS-område finns inte i nya sjökortet från 2020, men frågan kan
ändå lösas.
b) Sjökortsbilden ovan visar heldragna pilar i trafiksepareringsområdet.
Ibland förekommer streckade pilar. Vad är skillnaden?
15:8 Svar
a) Håll dig helst utanför området och gå i Kusttrafikzonen på styrbords sida.
Om du går i TSS-området och är under 20 meter lång ska du väja för alla fartyg.
Det gäller även om du seglar. Om du måste korsa området ska det ske vinkelrätt
och så snabbt som möjligt. Läs mera på sid 182 i Fritidsskepparen.
b) Heldragna pilar anger fastställd färdriktning. Streckade pilar anger rekommenderad färdriktning.
NFB, Nämnden för båtlivsutbildning, utser förhörsförrättare för bland annat
Förarintyg och Kustskepparintyg. Proven är centralt gjorda av NFB.
Förhörsavgiften, som har fastställts av NFB, är 625:- inklusive moms och
betalas direkt till förhörsförrättaren när du skriver.
Maxtid 1,5 tim för Förarintyget och 2 timmar
för Kustskepparkursen.
Testa även dina kunskaper på sid 231 i Fritidsskepparen.
När du gjort alla frågorna i grundboken och här på webplatsen, då är det lämpligt
att pröva kunskaperna här i Kapitel 10, avsnitt Frågor 10 Prov innan provet.
Lycka till!
Vi rekommenderar att du gör ett praktikpass i mörkernavigering. Att med ord och bild beskriva hur det är att navigera i mörker är svårt. Ett praktikpass är en upplevelse, nästan
lite lustfyllt. Ett deltagande skrivs in i NFB:s intygsbok, men är inte något krav för Kustskepparintyget. Läs mera på sidan om Båtpraktik.
Här kan du öva mörkernavigering med hjälp av blinkande fyrar. Välj bland ett
flertal olika karaktärer.
Komplettering
Vid några angöringsfyrar, som till exempel Grundkallen, i mitten längst i norr i
sjökort 61, står det bland annat: 32 m 9-6M.
Det betyder att fyrljuset sitter på 32 meters höjd över medelvattenytan och att det vita ljuset syns på nominellt 9 sjömils avstånd. Det gröna syns nominellt 6 sjömil och det röda mellan 6 till 9 sjömil. Andra exempel är fyrarna Svartklubben, Tjärven, Almagrundet, Gunnarstenarna och Landsort i sjökort 61. Överst i sjökort 93 finns några fyrar redovisade på samma sätt utmed norska kusten.
Kapitlet Olycksfall ombord är skrivet utifrån nivå 1 som behandlar A, B och C som första hjälpen enligt Röda Korsets arbetsmodell. Utöver det beskrivs hypotermi, vad man gör
med en person som är nära att drunkna och åksjuka.
Nivå 2, som handlar om Hjärt-lungräddning och akut hjärtstopp, tillhör inte kurskrav för Kustskepparkursen.
Artikeln "Vi gjorde alla fel" handlar om sjösjuka och den finns på DagensBåtliv.se.
1:5
Kanske har du noterat ordet "båtar" i förordet? Sid 4, slutet första stycket. Nej, det är ingen felskrivning. Ordet båta är ett gammalt ord för "vara till nytta", "hjälpa" eller "gagna", "det båtar föga att gråta nu." Att jag ville finna en plats för ordet behöver kanske ingen närmare förklaring 
.
Fortsätt gärna med kapitel 2 nu.
16:7 Svar
| a) | Navtex Mottagare som ger väder- och navigationsinformation. |
| b) | EPRIB: Nödsändare som larmar via satellit till larmcentraler typ RCC. |
| c) | SART: Lokaliseringssändare (transponder) som sänder på samma frekvens som en radar. Tolv punkter i rad anger var den nödställde befinner sig. |
| d) | AIS: Automatic Identification System. Visar var andra fartyg befinner sig, anger deras kurs, fart med mera. |
| e) | AIS SART: Nödsändare inom AIS-bandet. |
| f) | SRC: Short Range Certificate, så kallat VHF-certifikat. |
| g) | GMDSS: Samlingsnamnet för olika komponenter av utrustning som ingår i ett nödsystem för att hjälpa nödställda till sjöss, exempelvis VHF, EPIRB, SART, Navtex och satellitsystemet Inmarsat. |
| h) | GNSS: Global Navigation Satellite System, samlingsnamnet för olika satellitsystem. |
| i) | Radar: Navigationsinstrument för säkrare navigering i nedsatt sikt. Sänder radiovågor som reflekteras mot föremål och när de kommer tillbaka avbildas ekot på en radarskärm. |
| j) | AIS SRM: PAN-PAN brådskande meddelande som sänds via AIS. Ej att förväxla med Mayday. |
| k) | VHF: Very High Frequency, fartygsradio. Kanal 16 är anrops- och nödkanal. |
| l) | DSC: Digital Selective Call. Digitalt nödanropssystem i en VHF som sänder nödmeddelande, distress alert. |
| m) | Galileo: Europeiskt satellitsystem för positionering. |
| n) | Inmarsat: Satellitsystem för kommunikation. |
| o) | EGNOS: Ett stödsystem för GPS med geostationära satelliter och markbaserade antenner för exaktare position. Se sid 185. |
