NFB, Nämnden för båtlivsutbildning, utser förhörsförrättare för bland annat
Förarintyg och Kustskepparintyg. Proven är centralt gjorda av NFB.
Förhörsavgiften, som har fastställts av NFB, är 625:- inklusive moms och
betalas direkt till förhörsförrättaren när du skriver.
Maxtid 1,5 tim för Förarintyget och 2 timmar
för Kustskepparkursen.
Testa även dina kunskaper på sid 231 i Fritidsskepparen.
När du gjort alla frågorna i grundboken och här på webplatsen, då är det lämpligt
att pröva kunskaperna här i Kapitel 10, avsnitt Frågor 10 Prov innan provet.
Lycka till!
Vi rekommenderar att du gör ett praktikpass i mörkernavigering. Att med ord och bild beskriva hur det är att navigera i mörker är svårt. Ett praktikpass är en upplevelse, nästan
lite lustfyllt. Ett deltagande skrivs in i NFB:s intygsbok, men är inte något krav för Kustskepparintyget. Läs mera på sidan om Båtpraktik.
Här kan du öva mörkernavigering med hjälp av blinkande fyrar. Välj bland ett
flertal olika karaktärer.
Komplettering
Vid några angöringsfyrar, som till exempel Grundkallen, i mitten längst i norr i
sjökort 61, står det bland annat: 32 m 9-6M.
Det betyder att fyrljuset sitter på 32 meters höjd över medelvattenytan och att det vita ljuset syns på nominellt 9 sjömils avstånd. Det gröna syns nominellt 6 sjömil och det röda mellan 6 till 9 sjömil. Andra exempel är fyrarna Svartklubben, Tjärven, Almagrundet, Gunnarstenarna och Landsort i sjökort 61. Överst i sjökort 93 finns några fyrar redovisade på samma sätt utmed norska kusten.
Kapitlet Olycksfall ombord är skrivet utifrån nivå 1 som behandlar A, B och C som första hjälpen enligt Röda Korsets arbetsmodell. Utöver det beskrivs hypotermi, vad man gör
med en person som är nära att drunkna och åksjuka.
Nivå 2, som handlar om Hjärt-lungräddning och akut hjärtstopp, tillhör inte kurskrav för Kustskepparkursen.
Artikeln "Vi gjorde alla fel" handlar om sjösjuka och den finns på DagensBåtliv.se.
16:7 Svar
| a) | Navtex Mottagare som ger väder- och navigationsinformation. |
| b) | EPRIB: Nödsändare som larmar via satellit till larmcentraler typ RCC. |
| c) | SART: Lokaliseringssändare (transponder) som sänder på samma frekvens som en radar. Tolv punkter i rad anger var den nödställde befinner sig. |
| d) | AIS: Automatic Identification System. Visar var andra fartyg befinner sig, anger deras kurs, fart med mera. |
| e) | AIS SART: Nödsändare inom AIS-bandet. |
| f) | SRC: Short Range Certificate, så kallat VHF-certifikat. |
| g) | GMDSS: Samlingsnamnet för olika komponenter av utrustning som ingår i ett nödsystem för att hjälpa nödställda till sjöss, exempelvis VHF, EPIRB, SART, Navtex och satellitsystemet Inmarsat. |
| h) | GNSS: Global Navigation Satellite System, samlingsnamnet för olika satellitsystem. |
| i) | Radar: Navigationsinstrument för säkrare navigering i nedsatt sikt. Sänder radiovågor som reflekteras mot föremål och när de kommer tillbaka avbildas ekot på en radarskärm. |
| j) | AIS SRM: PAN-PAN brådskande meddelande som sänds via AIS. Ej att förväxla med Mayday. |
| k) | VHF: Very High Frequency, fartygsradio. Kanal 16 är anrops- och nödkanal. |
| l) | DSC: Digital Selective Call. Digitalt nödanropssystem i en VHF som sänder nödmeddelande, distress alert. |
| m) | Galileo: Europeiskt satellitsystem för positionering. |
| n) | Inmarsat: Satellitsystem för kommunikation. |
| o) | EGNOS: Ett stödsystem för GPS med geostationära satelliter och markbaserade antenner för exaktare position. Se sid 185. |
16:7
Vad döljer sig bakom namnen och förkortningarna?
| a) | Navtex |
| b) | EPRIB |
| c) | SART |
| d) | AIS |
| e) | AIS SART |
| f) | SRC |
| g) | GMDSS |
| h) | GNSS |
| i) | Radar |
| j) | AIS SRM |
| k) | VHF |
| l) | DSC |
| m) | Galileo |
| n) | Inmarsat |
| o) | EGNOS |
15:10 Svar
a) Kurs genom vattnet, Kgv = 251º. Strömtriangeln görs på en timmas beräkning. Rita linjen från positionen vid Hätteberget till 3 sjömil nord om bojen. Det är Kög. Rita ut strömmens kurs, en linje rakt norrut från startpunkten och gör den 2 sjömil lång. Ställ in er Fgv 10 knop på passaren och lägg in den sträckan från där strömpilen slutar och låt den skära linjen Kög. Ta ut kursen. Den blir 251º. Logiskt eftersom man måste gå på något sydligare kurs på grund av att hela vattenmassan rör sig norrut.
b) Fög = 9,5 knop. Mät distansen från startpunkten väst Hätteberget till den punkt där linjen Kgv skär linjen Kög.
c) Kög = 262º. Lägg ut kursen från start till 3 sjömil nord nordbojen Q.
d) Uppmärksamhetsområde. Alla fartyg ska hålla extra utkik och framföras med försiktighet.
e) Ni kommer då att gå mot fastställd färdriktning i trafiksepareringsområdet och det är förbjudet.
Räkna med höga böter om ni blir ertappade.
15:10, sjökort 93
Du och din besättning befinner er 2 sjömil väster om fyren Hätteberget. Ni planerar att passera 3 sjömil nord om nordbojen Q, som står NO om Skagen.
a) Vilken kurs genom vattnet, Kgv, ska ni styra om det i området råder en nordlig ström, Ks = 000º och fart ström, Fs = 2 knop. Er fart enligt loggen, Fgv, är 10 knop.
b) Vilken fart över grund, Fög, kommer navigatorn att visa?
c) Vilken kurs över grund kommer navigatorn att visa?
d) I nya sjökortet från 2020, frågan kan besvaras utan sjökort:
Ni kommer in i ett område norr om Danmark som heter
Precautionary area. Vad innebär det?
e) Varför kan ni inte fortsätta på samma kurs (sjökort från 2020)?
15:6
Det går att räkna ut vilken kurs strömmande vatten har och med vilken fart vattenmassan rör sig. Tänk så här: ”Efter en timma är jag här, men jag skulle ha varit där.” Kurs ström KS och fart ström FS får man fram genom att sammanbinda punkten där du är och där du skulle ha varit. Se Fritidsskepparen sid 180.
Sjökort 93
Du färdas i en motorsnipa med autopilot utomskärs och båten styr från fyren Ramskär på kurs 235° mot nordpricken vid 2,2 meters grundet (2,3 meter i gamla sjökortet från 2012) vid Persgrunden. Du ska dit för att fiska. Vädret är fint, inga andra båtar är i närheten och din uppmärksamhet är inte hundraprocentig. Farten är knappt fem knop. Efter en timma är du nära en boj och börjar titta på ekolodet var 2,2 (2,3) meters grundet är. Ekolodet visar betydligt större djup och du upptäcker nu att du är vid sydbojen istället i stället för vid nordpricken.
a) Vilken kurs och vilken fart har strömmen i det aktuella området?
b) Loggen visade 4,8 knop hela tiden. Vad blev din verkliga fart från Ramskärs fyr till sydbojen?
c) Vilken kurs blev din verkliga kurs över grund?
15:5
Sjökort 61, nedre halvan
Under en seglats länsar en segelbåt ut mot havet i farleden nord Gunnarstenarna för NV vind. När man är tvärs Gunnarstenarna (i farleden) sätter man kurs upp emot Borgsbredan (ostmärket SV Huvudskär). Loggad fart är 6 knop. Efter två timmar handpejlar man den lilla ön Storskär i Bm 332° och Huvudskär fyr i Bm 038°. Missvisning ostlig 4°.
a) Hur stor är avdriften?
b) Från den pejlade positionen, vilken Kk ska man sätta mot en punkt 1 sjömil ost om Almagrundet med hänsyn till avdriften?
c) Efter hur lång tid kommer man att passera 16,9 meters grundet (17 meter i gamla sjökortet från 2012) med bibehållen fart 6 knop?
14:10
Du åker snipa och saknar navigator, men den har en äldre logg som visar lite för litet. Du har mätt en sträcka på 8 sjömil. Om loggen har en loggfaktor på 1,04, vad kommer loggen då att visa när du är framme?
45°/90° pejling, sjökort 93 nedre halvan.
14:6
Måseskär
Det är en lugn dag till havs. Farten är låg och det är lite långsamt ombord. Då kommer du att tänka på 45/90-graders pejlingen som du fick lära dig på en navigationskurs och nu vill du testa den.
Du pejlar Måseskärs fyr i riktning 45° på styrbords sida. Du har Måseskär tvärs efter 45 minuter och då har du färdats i 3 sjömil. Din kompasskurs är 12°. Deviation enligt tabell och missvisning ostlig 2°.
a) Vad är din position?
b) Från läget i A, vad blir din kompasskurs till Hättans fyr (mot NO)?